Har just ringt till karin. Satt och letade hennes nummer på internet men det avr ganska svårt att hitta eftersom att jag inte hade en aning om vart hon bor. Så då kom jag på den smarta idén att ringa till frida eftersom att jag visste att karin hade ringt hem till henne. Och som tur var så äger frida en anita, så då fick jag numret direkt och kunde ringa hem till henne. Var på riktigt bra humör för att kunna säga emot henne, och jag hade allt i mitt huvud ifall hon skulle komma med massa bortförklaringar. Men som tur var - så sa hon det jag ville höra! Att hon ahde hittat allas arbeten. Så nu hade hon postat dom och dom kommer inom kort hem till alla!
Men även fast hon hade hittat dom, så ville hon typ att vi skulle tycka synd om henne. För då började hon berätta hela den långa historien om hur hon hittade dom och att hon visste att hon inte hade slängt bort nåt. Och sedan började hon fislosofera om att hon hade trott att byggarna som gör om i deras arbetsrum hade slängt dom och att dom rör om i allt som dom har på sina bord. Och sedan började hon med att hon hade stått över småglinens skolavslutning - hon har ju några av dom också - för att leta. Ojojoj, vad synd jag tycker om henne. Menmen, tur att hon hittade allas iallafall! Jag och frida blev då jätteglada iallafall! Det första jag gjorde då jag la på var att ringa upp frida! Så nu behöver vi inte lägga ner tid av sommarlovat att sura på karin iallafall!
Nu ska jag kolla en grej åt mamma på internet och snart kommer robert, puss ;*